Homer Simpson. Mannen som älskar pork chop.
Det var en rörig helg så jag ska sätta mig lite senare i kväll och rita en serie där Leif kikar ut över hagarna och kommenterar djuren och hur de ska ätas. Eller kanske inte hur de ska ätas – kanske ätandet är i centrum.
Det finns något tilltalande med att denne Leif, med sin trivsamma rondör, ser en middag när han ser ett djur som går och betar. Och att han tänker på hur man bäst äter upp det.
Här får man passa sig så att man inte trillar i Homer Simpson-fällan. Ett av de roligaste Homer-klippen är där Homer hamnar i chokladland; säkert hans sinnebild av himlen. Det springer förbi en gris och han får tag i den, biter en stor tugga över ländryggen, och låter den springa vidare.
Leif är inte Homer Simpson. Akta, akta.
Min bror, journalisten, lärde mig uttrycket ”Piggy surprise!” häromveckan i sin blogg.
Sedan dess har jag funderat på en serie där Leif ser goda djur man kan äta. Och funderat på hur man får in det kladdiga begreppet ”sås” i handlingen.
Nå. På skiss ser det mycket bra ut. Återstår att rita skiten!
